Traillöpning och ultralöpning

Traillöpning förknippas ofta med ultralöpning eftersom flera av de största och mest kända trailloppen i världen är väldigt långa och därför räknas som ultralopp. Definitionen av ultradistans är att det ska vara längre än ett maraton, dvs längre än 42 195 meter.

Ofta är utförslöpning det mest tekniskt krävande i ett traillopp, särskilt i bergsmiljö där det t.o.m kan bli riktigt farligt om du inte är van och tar det försiktigt. Oftast är det endast mycket erfarna traillöpare som klarar av att ens springa utför i riktigt tekniskt svåra bergsmiljöer där stora och små vassa stenar kan ge vika och plötsligt börja rulla vilket kan få dig att tappa balansen.

Ett ultralopp kan vara både ett lopp på en viss sträcka, t ex 50 kilometer eller 100 kilometer, eller på en viss tid, t ex sex timmar eller 48 timmar. De ultralopp som är på en viss tid brukar vara på en rundbana, t ex en bana på en kilometer som man springer varv på varv. Efter att tiden är ute så vinner den som avverkat flest kilometer.

2006 bildades Svenska Friidrottsförbundets kommitté för Ultradistanslöpning (KUL) och hade målsättningen att öka utrymmet för svensk ultralöpning inom svensk friidrott. Kommittén är egentligen ett råd men kallas fortfarande för KUL, se, enligt föreningen Ultradistans.

Innebörden av att vara delaktiga i Svenska friidrottsförbundet är att officiella mästerskap och rekord ska finnas för 100km och 24-timmarslöpning. Dessutom ska Sverige vara representerat vid internationella mästerskap. Föreningen Ultradistans för också statistik över svenska ultrarekord på flera distanser som t ex 48 timmar och 100 miles.

Den stora skillnaden mellan ultradistans och kortare distanser är att fokuset hos deltagare i ultralopp oftare ligger i själva upplevelsen och gemenskapen vid loppet snarare än tävlingsmomentet. Många ultralopp ligger i vackra naturmiljöer i fjälltrakter, vilket lockar många.

Istället för tävlingsmomentet och fokuset på en viss tid så ligger utmaningen med att springa en ultradistans i att upptäcka hur din kropp fysiskt och psykiskt reagerar på utmattning. Hur kan du motivera dig att fortsätta att springa även om dina energidepåer är på upphällningen och din hjärna skriker åt dig att stanna och åka hem och krypa ner i sängen? Ultra är inte alls bara en fysisk utmaning utan lika mycket, om inte mer, en mental utmaning.

Sömnbrist under lopp som sträcker sig över flera dagar kan t.o.m., om det vill sig illa, hos vissa ge upphov till hallucinationer så den typen av kraftprov är verkligen en enorm utmaning.

Kanske är det så att det just är dessa speciella utmaningar som utgör lockelsen med ultradistans? Det kanske också är så att den som redan sprungit flera marathonlopp och börjar inse att han eller hon inte blir bättre, väljer ultra för att det på dessa distanser fortfarande finns en chans att bli bättre och få nya personbästa.

About the author